Miljön i Sverige

Vi har konstaterat att klimatförändringar beror på människan. Förändringar beror bland annat på utsläpp av miljöfarliga ämnen i luften och i grundvattnet, smältande isar och så vidare. I detta avsnitt ska vi ta en närmare titt på Sverige. Vi ska bland annat behandla om det skett några förändringar, om det finns områden som är värre än andra eller om djurlivet påverkas. Vi ska även ta en titt på hur bra avfall återvinns.

Statistik kring avfall, utsläpp och så vidare förs över 2 år, och glädjande nog kan det konstateras att återvinningen ökade mellan år 2014 och 2016 genom materialåtervinning eller energiåtervinning. Däremot ökade avfallsmängden i Sverige under samma period. Det sker även bortskaffning av avfall, vilket innebär att det tyvärr inte återvinns. Allt går inte att återvinna, vilket självklart inte är bra för miljön. Rapport för år 2016 till 2018 kommer år 2020.

Utsläpp i luften

Det finns tyvärr många ämnen som släpps ut i luften och förorenar den. Ämnena kan vara hälsoskadliga men även skadliga för miljön. Exempel på ämnen som släpps ut är ammoniak, bly, dioxin och kadmium. Även kolmonoxid, kväveoxid, växthusgaser, tungmetaller samt andra partiklar släpps ut. Utsläpp av tungmetaller har minskat kraftigt de senaste decennierna, detta på grund av att man insett hur skadliga de är och bytt ut dem till andra mer miljövänliga ämnen.

Man kan även konstatera att utsläpp i Sverige av de flesta ämnen har minskat sedan 1990-talet. Utsläpp av ammoniak har minskat med ungefär 12 procent, utsläpp av bly med ungefär 97 procent, utsläpp av dioxiner med ungefär 67 procent och utsläpp av kadmium med ungefär 76 procent. Utsläpp från kolmonoxid och kväveoxider, som främst kommer från transport, har också minskat. Kolmonoxid med ungefär 60 procent och kväveoxider med ungefär 50 procent.

Utsläpp i grundvatten

Ett antal ämnen återfinns i grundvattnet i Sverige som exempelvis bly, arsenik, zink och kadmium. Det är däremot i små mängder och mängden har dessutom minskat sedan 1990-talet. Dessa ämnen återfinns även naturligt i grundvatten, men vid för höga halter blir de skadliga för naturen och människan. Sedan år 1996 förekommer bly, arsenik, zink och kadmium i grundvattnet i mycket låga halter, vilket är mindre än 1 mikrogram per liter.

Även fisken i haven runt Sverige kan innehålla PCB, kadmium, dioxin och bly. Tyvärr är det bara halten av bly och PCB som minskat i fisk sedan 1990-talet. Halten av dioxin minskade de första 20 åren för att sedan stanna av. Halten av kadmium är i princip oförändrad sedan 1980-talet trots hård reglering. Detta kan bero på att kadmium fortfarande får användas i till exempel batterier och kan komma till Sverige genom importerade elektronikprodukter.

Växt- och djurlivet

FN har en konvention för biologisk mångfald och Sverige ska nyttja och bevara den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt. Det ska finnas åtgärdsprogram för hotade djurarter och värdefull natur ska skyddas. Stor hänsyn och bra planering krävs när olika naturresurser ska nyttjas. Nästan 30 olika svenska myndigheter arbetar inom sina respektive områden för att uppnå de miljömål som satts. Varje år sammanställer Naturvårdsverket en rapport on miljökvalitetsmålen och som lämnas till regeringen.

Ett djur som är hotat av miljögifter är havsörnen. På mitten av 1970-talet var halterna av miljögifterna DDT och PCB i Östersjön som högst och på väg att slå ut havsörnen. Endast 30 till 40 procent av alla häckningar lyckades på grund av för tunna och sköra äggskal. När användningen av DDT och PCB förbjöds och halterna minskade i början av 1980-talet så började andelen lyckade häckningar öka igen och ligger nu på runt 70 procent.

Särskilt utsatta områden

Mellan år 1999 och 2015 utfördes en stor inventering av förorenade områden, totalt finns det 85 000 objekt i riskzon 1-4. Riskzon 1 eller 2 innebär mycket stor eller stor risk för människa och miljö, riskzon 3 eller 4 innebär måttlig eller liten risk. Inte alla behöver åtgärdas. Ungefär en tredjedel ligger i riskzon 1 eller 2 och dessa behöver åtgärdas. Objekt från samma bransch kan ligga i olika riskzoner.

Skyddad natur

För att skydda miljön och naturen har Sverige naturreservat, och antalet naturreservat ökar. Under år 2017 ökade den skyddade arealen i Sverige med närmare 81 000 hektar, detta är en fördubbling av ökningen som gjordes år 2016. Det kan röra sig om nybildade naturreservat eller utökad befintlig areal. De största arealerna skyddad natur återfinns i Jämtlands län där det finns närmare 39 000 hektar. Även andra länder använder vanligtvis naturreservat att skydda natur på.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*