Tips för en mer miljövänlig vardag

Även om vi fortfarande har långt kvar för att uppnå ett miljömedvetet samhälle har ändå de senare årens fokus på miljö gett resultat. En intressant undersökning i Stockholms Stad visar exempelvis på att miljövanor i vår huvudstad förbättrats avsevärt i jämförelse med samma studie för tre år sedan. Stockholmarna har helt enkelt börjat leva ett mer miljömedvetet liv, vilket bland annat visar sig i inköp och sopsortering. Även på landsbygden har miljötänket blivit mer prioriterat.

Skolundervisningen tar idag upp miljöfrågor på olika sätt, vilket är av stor vikt när det kommer till att på sikt nå ett miljömedvetet samhälle. Det är dock fortfarande så att ännu mer arbete krävs för att nå ut med information och praktiska tips på hur hushåll kan göra förändringar i sin vardag när det kommer till att värna om miljön. Den här artikeln ger dig fasta tips på hur du gör din vardag mer grön!

Sopsortering – har vi ännu inte lärt oss?

Att lära oss hantera avfall på rätt sätt tycks vara ett svårt fall, tursamt nog ser vi idag att Sverige är ett av de europeiska länder som är bäst när det gäller återvinning och sopsortering. Har du personligen ännu inte tagit detta med att sortera dina hushållssopor på allvar är det hög tid att du aktivt börjar redan idag. Det är inte krånglig och du kommer snabbt märka hur det blir en del av vardagen.

Farligt avfall är viktigt att separera då det kan skada vår miljö illa, se därför till att aldrig blanda detta med övriga sopor. En annan baskunskap när det gäller sopsortering är att lämna in elektriskt avfall till återvinning eftersom materialet kan tas tillvara för att skapa nya produkter. Matavfall är också något du sorterar och det gör du i särskilda påsar – var noga med att inget annat än matsopor åker med i påsen.

Tänk på din inköpsvanor

Att köpa med sig flaskvatten i farten kanske känns smidigt just för stunden, men faktum är att du genom att hålla dig till kranvatten gör mycket för miljön. Notera att en transport innehållandes en liter vatten i förpackning innebär över tusen gånger mer utsläpp av koldioxid än lika mycket vatten som kommer från kranen. När du handlar frukt och grönt använder du säkert plastpåsar, men tänk på att plastpåsarna kan skada både natur och djur.

Kläder må vara ett intresse för många och självklart behövs vår garderob förnyas ibland, men värt att tänka på är att majoriteten kläder som slängs faktiskt fortfarande är användbara. Försök därför att hålla dig till mottot “en in – en ut”, vilket innebär att du varje gång du köper ett nytt plagg bör lämna in ett annat från din garderob till välgörenhet eller sälja som second hand. Du kan också själv försöka variera klädinköpen med secondhand.

Du går på gym, men inte till jobbet?

Våra vardagsvanor påverkar miljön i allra högsta grad och du kan enkelt göra små förändringar som har stor betydelse för miljökontexten. Svenskarna tränar mer än någonsin. Var och varannan har medlemskap på något gym samtidigt som de tar bilen till jobbet och många gånger även till gymmet. Detta går inte ihop i miljömässiga termer så försök se över dina transportrutiner för att hitta en balans när det kommer till att använda bilen i vardagen.

Kanske kan du cykla till jobbet ett par dagar i veckan och övriga dagar åka kollektivt? Har du långt till arbetet är det så klart inte alltid det går att göra något åt, men kanske finns det sätt för dig att fylla bilen med kollegor? Det handlar helt enkelt om att ta sig en funderare kring hur du använder bilen, oftast finns det smidiga lösningar som är både miljövänligare och billigare.

Små vardagstips

Det finns små saker som gör mycket för miljön och ditt hem kan bli mer miljövänligt bara genom att ändra lite i rutinerna. Använd exempelvis handdukar istället för servetter eftersom de kan tvättas, lika så kan du stoppa diskborsten- och trasan i tvättmaskinen istället för att kasta dem. Vattenförbrukning spelar också en stor roll när det kommer till miljötänk, se till att alla familjemedlemmar är medvetna om hur viktigt det är att vara återhållsam med vatten.

Sprid kunskapen

När du känner att du har kommit in i ett fint flyt när det kommer till att göra din vardag mer miljömedveten ska du på alla medel föra ut detta budskap till andra. Se till att din omgivning får veta hur du sopsorterar i hemmet och det är absolut läge att korrigera när någon exempelvis slänger sopor fel. Har du barn bör du se till att dessa också tar ansvar för att göra hemmet mer grönt!

Miljön i Sverige

Vi har konstaterat att klimatförändringar beror på människan. Förändringar beror bland annat på utsläpp av miljöfarliga ämnen i luften och i grundvattnet, smältande isar och så vidare. I detta avsnitt ska vi ta en närmare titt på Sverige. Vi ska bland annat behandla om det skett några förändringar, om det finns områden som är värre än andra eller om djurlivet påverkas. Vi ska även ta en titt på hur bra avfall återvinns.

Statistik kring avfall, utsläpp och så vidare förs över 2 år, och glädjande nog kan det konstateras att återvinningen ökade mellan år 2014 och 2016 genom materialåtervinning eller energiåtervinning. Däremot ökade avfallsmängden i Sverige under samma period. Det sker även bortskaffning av avfall, vilket innebär att det tyvärr inte återvinns. Allt går inte att återvinna, vilket självklart inte är bra för miljön. Rapport för år 2016 till 2018 kommer år 2020.

Utsläpp i luften

Det finns tyvärr många ämnen som släpps ut i luften och förorenar den. Ämnena kan vara hälsoskadliga men även skadliga för miljön. Exempel på ämnen som släpps ut är ammoniak, bly, dioxin och kadmium. Även kolmonoxid, kväveoxid, växthusgaser, tungmetaller samt andra partiklar släpps ut. Utsläpp av tungmetaller har minskat kraftigt de senaste decennierna, detta på grund av att man insett hur skadliga de är och bytt ut dem till andra mer miljövänliga ämnen.

Man kan även konstatera att utsläpp i Sverige av de flesta ämnen har minskat sedan 1990-talet. Utsläpp av ammoniak har minskat med ungefär 12 procent, utsläpp av bly med ungefär 97 procent, utsläpp av dioxiner med ungefär 67 procent och utsläpp av kadmium med ungefär 76 procent. Utsläpp från kolmonoxid och kväveoxider, som främst kommer från transport, har också minskat. Kolmonoxid med ungefär 60 procent och kväveoxider med ungefär 50 procent.

Utsläpp i grundvatten

Ett antal ämnen återfinns i grundvattnet i Sverige som exempelvis bly, arsenik, zink och kadmium. Det är däremot i små mängder och mängden har dessutom minskat sedan 1990-talet. Dessa ämnen återfinns även naturligt i grundvatten, men vid för höga halter blir de skadliga för naturen och människan. Sedan år 1996 förekommer bly, arsenik, zink och kadmium i grundvattnet i mycket låga halter, vilket är mindre än 1 mikrogram per liter.

Även fisken i haven runt Sverige kan innehålla PCB, kadmium, dioxin och bly. Tyvärr är det bara halten av bly och PCB som minskat i fisk sedan 1990-talet. Halten av dioxin minskade de första 20 åren för att sedan stanna av. Halten av kadmium är i princip oförändrad sedan 1980-talet trots hård reglering. Detta kan bero på att kadmium fortfarande får användas i till exempel batterier och kan komma till Sverige genom importerade elektronikprodukter.

Växt- och djurlivet

FN har en konvention för biologisk mångfald och Sverige ska nyttja och bevara den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt. Det ska finnas åtgärdsprogram för hotade djurarter och värdefull natur ska skyddas. Stor hänsyn och bra planering krävs när olika naturresurser ska nyttjas. Nästan 30 olika svenska myndigheter arbetar inom sina respektive områden för att uppnå de miljömål som satts. Varje år sammanställer Naturvårdsverket en rapport on miljökvalitetsmålen och som lämnas till regeringen.

Ett djur som är hotat av miljögifter är havsörnen. På mitten av 1970-talet var halterna av miljögifterna DDT och PCB i Östersjön som högst och på väg att slå ut havsörnen. Endast 30 till 40 procent av alla häckningar lyckades på grund av för tunna och sköra äggskal. När användningen av DDT och PCB förbjöds och halterna minskade i början av 1980-talet så började andelen lyckade häckningar öka igen och ligger nu på runt 70 procent.

Särskilt utsatta områden

Mellan år 1999 och 2015 utfördes en stor inventering av förorenade områden, totalt finns det 85 000 objekt i riskzon 1-4. Riskzon 1 eller 2 innebär mycket stor eller stor risk för människa och miljö, riskzon 3 eller 4 innebär måttlig eller liten risk. Inte alla behöver åtgärdas. Ungefär en tredjedel ligger i riskzon 1 eller 2 och dessa behöver åtgärdas. Objekt från samma bransch kan ligga i olika riskzoner.

Skyddad natur

För att skydda miljön och naturen har Sverige naturreservat, och antalet naturreservat ökar. Under år 2017 ökade den skyddade arealen i Sverige med närmare 81 000 hektar, detta är en fördubbling av ökningen som gjordes år 2016. Det kan röra sig om nybildade naturreservat eller utökad befintlig areal. De största arealerna skyddad natur återfinns i Jämtlands län där det finns närmare 39 000 hektar. Även andra länder använder vanligtvis naturreservat att skydda natur på.

Varför det talas så mycket om miljövänlighet idag?

Att det talas mycket om miljövänlighet nu för tiden samt att debatten ökat på senare år är nog de flesta eniga om. Men varför är det så? Har vi blivit mer medvetna? Är det fler som vågar eller orkar säga något? Har det kommit mer forskning inom ämnet? Känner dagens generationer ett större ansvar gentemot kommande generationer? Eller ser människan vad som faktiskt kan hända i framtiden om vi inte tar tag i problemet?

Människan har som sagt sedan 1800-talet mätt förändringar i klimatet, av detta kan man nog påstå att även diskussioner kring klimatet pågått sedan dess. Däremot krävs mätningar under flera årtionden för att ta reda på hur klimatet ändras och hur vi påverkar det, det krävs även teknisk utveckling. Därför har diskussioner kring hur vi påverkar klimatet samt vad vi ska göra åt de troligtvis inte pågått lika länge.

Miljömedvetenhet i offentligheten

Anledningen till att debatten kring miljövänlighet och miljömedvetenhet har ökat de senaste årtiondena är bland annat för att det fått ökat utrymme i politiken samt i media. År 1981 till exempel så startades Miljöpartiet. Från 1990-talet har Miljöpartiet funnits i Sveriges riksdag och utövat inflytande i politiken och på människorna i Sverige. Globalt sett har media hjälpt till genom att flitigt rapportera om till exempel naturkatastrofer och klimatförändringar.

Naturkatastrofer och klimatförändringar har blivit ett återkommande inslag i den offentliga debatten. Människor har blivit matade i årtionden med rapporter om en ökad takt av naturkatastrofer, ökade utsläpp, förhöjd temperatur på jorden, isen som smälter, minskat ozonskikt och så vidare. Utifrån detta är det omöjligt att inte bli påverkad av denna debatt, och förhoppningsvis en känsla av att något måste göras. En känsla av att man vill hjälpa till.

Miljömedvetenhet hos företagen

Även företagen runt om i världen och i Sverige har tagit till sig klimathotet och det diskuteras även där vad man kan göra för att hjälpa till. Alla avdelningar från produktion till marknadsföring är involverad i att påverka för en bättre miljö och bättre klimat. Det finns inte många företag idag som inte har hållbarhet i sin affärsplan för att bidra med det de kan för en bättre miljö.

Hos produktionsföretagen förfinas produktionsprocesser och de försöker använda mer miljövänliga alternativ. Klädföretag gör kläder med hållbara material och har slutat ge ut gratis plastkassar, de har även börjat ta emot använda kläder för att kunna återvinna textilen. Även användningen av miljöfarliga ämnen har minskat och utsläppen företagen gör regleras. En annan aspekt av hållbarhet som företagen förbättrat är arbetsvillkoren och arbetsförhållandena i fabriker och på odlingar runt om i världen.

Miljömedvetenhet hos konsumenterna

Dagens konsumenter har blivit mer medvetna om miljön och klimatförändringarna genom att det diskuteras mer om det. Detta innebär att konsumenterna gör mer pålästa och medvetna val genom att välja miljövänliga och hållbara alternativ när de konsumerar. Även för konsumenterna spelar arbetarnas villkor och arbetsförhållanden in i till exempel val av produkt. Det är inte sällan konsumenter uppmanar till bojkott av en produkt om företaget som säljer den inte är miljövänliga nog.

Även andra branscher påverkas av konsumenternas val. Elbolagen till exempel erbjuder grön el med miljövänliga alternativ som vindkraft. Konsumenterna vill göra bra val för miljön och kommande generationer vilket innebär att det är viktigt att företagen hänger med och kan erbjuda detta. Kan konsumenterna genom sina konsumtionsvanor förändra hur företagen producerar och distribuerar sina varor så gör de det. Att konsumenter har blivit så medvetna är en nödvändighet för fortsatt medvetenhet.

Kommande generation

Äldre generationer har fått ett smygande uppvaknande om klimathotet och hur miljön försämras. Kommande generationer däremot kommer vara uppväxta med klimathotet och för dem kommer det förhoppningsvis vara självklart att sträva efter att vara miljövänliga. Detta kommer vara avgörande för att kunna minska miljöpåverkan och bromsa effekten av klimathotet. Görs inte detta kommer kommande generationer inte kunna åtnjuta samma miljö och klimat som äldre generationer har kunnat. Förhoppningsvis framför dagens generationer budskapet till kommande generationer.

Framtiden

Det är en fin linje mellan konsumtionssamhället, industrialismen och den tekniska utvecklingen och miljön, klimatet och dess påverkan. Om vi ska ha en framtid så måste vi hitta ett sätt att gå framåt i utvecklingen tillsammans med miljön och klimatet och inte på dess bekostnad. Så att det debatteras mycket kring miljön och klimatet är inte bara bra utan nödvändigt för allas överlevnad och utveckling. Fortsatt debatt kommer föra världen framåt.

Allt om miljön och hållbara val

I dagens samhälle pågår en intensiv debatt om miljön och klimatförändringar, bland annat människans påverkan på miljön och klimatet med allt vad det innebär. Debatten kretsar framförallt kring hur människan kan motverka och minska påverkan på klimatet, men det finns även en grupp individer som menar att människan inte alls är orsaken till klimatförändringarna. På denna sida kommer vi informera om hur miljön och klimatet ser ut idag och människans påverkan på miljön och klimatet.

En del i att lösa problemen med klimatförändringar och miljöpåverkan handlar om hållbarhet, hållbar konsumtion och hållbara lösningar för framtiden. Även detta är ett ämne vi kommer behandla på denna sida. Hållbarhet är nödvändigt för att kunna bromsa de negativa effekterna på miljön samt minska den fortsatta påverkan på miljön. Världen håller på att vakna upp, men det finns mycket att göra för miljön, klimatet och dess framtid.

Klimatförändringar i korthet

Klimatet i världen har alltid varierat, men hur det nu förändras är på grund av människan. För att kunna följa klimatets och temperaturens förändringar måste mätningar göras under en längre tid, flera årtionden, för att vi ska kunna avgöra hur klimatet och temperaturen förändras. Sedan 1800-talet har mätningar gjorts för att följa klimatets förändringar, och jordens medeltemperatur har ökat med ungefär en grad. Luften värms upp, världshaven blir varmare och isarna smälter.

Även kunskapsläget om klimatets förändringar utvärderas, det är FN och deras vetenskapliga klimatpanel IPCC som gör detta. Den senaste utvärderingen redovisades under 2013-2014. Då konstaterades bland annat att jordytan blivit varmare sedan år 1850 och koncentrationen av växthusgaser har stigit under de senaste 800 000 åren. Det konstaterades även att en ökning med 40 % av koncentrationen av koldioxid har skett sedan förindustriell tid, detta på grund av förändrad markanvändning samt förbränning av fossila bränslen.

Klimatförändringars påverkan på miljön

Som tidigare nämnts har klimatförändringarna medfört en ökad temperatur på jorden. Denna ökning bidrar i sin tur till att isarna smälter, glaciärerna minskar, och snötäcket minskar. Även antalet varma dagar och nätter har ökat och antalet kalla dagar och nätter har minskat i världen som genomsnitt. I delar av Asien, Europa och Australien har frekvensen av värmeböljor ökat. Det har även blivit vanligare med kraftigt regn samt att mängden regn som faller har ökat.

Även temperaturen i haven har påverkats, och en ökning har uppmätts framförallt ner till 700 meters djup. Sedan år 1901 har även havets nivå stigit med ungefär 19 centimeter i genomsnitt, detta beror framförallt på att isarna smälter. Inte bara temperaturökning påverkar världshaven, utan även det faktum att haven absorberar ungefär 30 % av de koldioxidutsläpp som vi tillfört atmosfären sedan år 1870. Detta ökade upptag av koldioxid sänker pH-värdet i havet och havsvattnet försuras.

Hållbarhet

Hållbarhet är som sagt en stor del i att bromsa dessa klimatförändringar, och alla måste hjälpa till. På global nivå antog FN år 2015 en resolution med 17 globala mål för en bättre värld och hållbar utveckling. Dessa mål skulle komma att kallas “Agenda 2030”. Agenda 2030 består av 169 delmål och är en handlingsplan för allas välstånd. De globala målen för hållbar utveckling består av tre dimensioner; den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Det är ett stort jobb att arbeta för ett bättre klimat och för mer hållbarhet. En omställning av samhället både på nationell- och global nivå behöver ske för att nå de globala målen. Alla länder måste sträva åt samma håll för att en verklig förändring ska ske. En omställning till hållbar konsumtion och produktion måste ske för att begränsa klimatförändringarna och ge naturen en chans att återhämta sig. Detta för att framtidens generation ska kunna överleva.

Vad kan vi göra tillsammans?

Tillsammans är vi starka brukar det heta och det stämmer så väl. Alla måste som sagt bidra, och på nationell och global nivå har arbetet redan börjat. En stor del av problemet är människans konsumtion, vi behöver göra konsumtion och produktion mer hållbar. Även återvinning av produkter och material är av stor vikt. Minska utsläpp och göra produktionskedjan mer hållbar. En omställning till mer hållbara alternativ är positivt för både klimat, miljö och människans hälsa.

Vad kan jag göra själv?

Som privatperson kan man ibland känna hopplöshet då faktumet är att en människa ensam inte gör någon signifikant skillnad. Men om vi alla ändrar beteende för att bidra till en bättre miljö och ett bättre klimat så kan stora skillnader uppnås. Återvinn, källsortera, panta, byt till lågenergilampor, försök använda bilen så lite som möjligt. Det finns massor att göra. Informera familj och vänner hur de kan bidra så ni tillsammans kan göra skillnad.